Egentligen har jag inget vettigt i tankarna, men jag kände för att skriva av mig. Det känns som att det är tusen tankar som snurrar runt just nu, hur ska det gå?
Varför är du sur på mig? Och varför säger du det inte i såna fall, jag vill hellre höra vad det är än att du dissar mig totalt.
Varför har just du så dåliga tankar om dig själv, du som är en sån fin person? Jag vill inte höra sådant trams, jag blev faktiskt lite fundersam... hur har du det egentligen?

Haha, det här blev lite flum, men jag ska sluta negga nu, jag vill inte ha någon emo-blogg.
Plus att jag tycker inte att det känns så fel att sitta bredvid dig.
Hejs.