Ja, vad hände?
Inte för att jag ligger hemma och gråter på grund av det här precis, men jag tycker bara att det är dålig stil att inte säga hela sanningen, jag fattar nog. Och visst, jag kan förstå att ni känner så, för ni har antagligen rätt, men varför vågar ni inte säga det?
Vi blir inte arga, man blir ju bara mer irriterad när ni gör såhär.. Eller irriterad är inte rätt ord, för jag är inte irriterad, jag är bara lite.. haha ja, jag vet inte. Jag tycker att det är lite barnsligt att ni inte vågar säga vad ni tycker.
Det är synd.

Men om det är så ni vill ha det så, okej. Det var ju bara lite tråkigt för vi brukade kunna ha jätteroligt tillsammans. Men jag antar att det är så det blir när man utvecklas olika.

Such a shame.
/ S