Är det ödet?
Är det bara för mig som det är såhär att det finns ett fåtal par personer som man alltid lyckas stöta på stan, eller på andra, lite mer otippade ställen?
Svääär, det är vissa personer, som jag inte ens känner, ännu värre, aldrig ens har hälsat på eller vet vad dom heter - dom är överallt!
Det måste typ vara något magnetiskt fält som för oss samman då och då, eller är det ödet?
Jag har tänkt dela med mig av min "relation" med en speciell person, Zacke heter han. Han jobbade som diskare på stället där jag praoade i tvåan, men efter jag avslutat min praktik där har jag inte tänkt så mycket mer på honom.. eller hur jag ska säga. Iaf, för några veckor sedan så fyllde min kompis år och hade födelsedagsfest, och vem var där då om inte Zacke? Japp han var där, och sen den där festen har jag träffat honom överallt, på fester, på stan, på tc, på olles, på droskan - och alltid sådär med jämna mellanrum, börjar nästa misstänka att han stalkar mig. Nej, nu ska vi inte bli så grova - men observera att detta är bara en person. Det är många fler som det är såhär med. T.ex. en helt random, lite eljest kille som jag la märke till första gången en sen kväll på vasaplan. (Kanske inte så konstigt eftersom att han hade väldigt lustiga kläder och satt och spelade mandolin).
Nu hinner det högst gå en vecka mellan varje gång jag ser honom.. Sen har vi alla andra, t.ex. bröderna - från två klaner.. och ja, några till.
Jaja, allt jag har skrivit låter säkert som bara massa ordbajseri, vilket det egentligen är, men det makes sence i mitt huvud iaf, för jag vet vad jag menar :P
Sen måste jag bara säga att jag tittar på Linas kvällsbok - och den filmen är bara så underbart bra och pinsam.
"Jag har nyss nuddat en mänsklig batong"
hahaha jag dööör.
-- Sandra --
Svääär, det är vissa personer, som jag inte ens känner, ännu värre, aldrig ens har hälsat på eller vet vad dom heter - dom är överallt!
Det måste typ vara något magnetiskt fält som för oss samman då och då, eller är det ödet?
Jag har tänkt dela med mig av min "relation" med en speciell person, Zacke heter han. Han jobbade som diskare på stället där jag praoade i tvåan, men efter jag avslutat min praktik där har jag inte tänkt så mycket mer på honom.. eller hur jag ska säga. Iaf, för några veckor sedan så fyllde min kompis år och hade födelsedagsfest, och vem var där då om inte Zacke? Japp han var där, och sen den där festen har jag träffat honom överallt, på fester, på stan, på tc, på olles, på droskan - och alltid sådär med jämna mellanrum, börjar nästa misstänka att han stalkar mig. Nej, nu ska vi inte bli så grova - men observera att detta är bara en person. Det är många fler som det är såhär med. T.ex. en helt random, lite eljest kille som jag la märke till första gången en sen kväll på vasaplan. (Kanske inte så konstigt eftersom att han hade väldigt lustiga kläder och satt och spelade mandolin).
Nu hinner det högst gå en vecka mellan varje gång jag ser honom.. Sen har vi alla andra, t.ex. bröderna - från två klaner.. och ja, några till.
Jaja, allt jag har skrivit låter säkert som bara massa ordbajseri, vilket det egentligen är, men det makes sence i mitt huvud iaf, för jag vet vad jag menar :P
Sen måste jag bara säga att jag tittar på Linas kvällsbok - och den filmen är bara så underbart bra och pinsam.
"Jag har nyss nuddat en mänsklig batong"
hahaha jag dööör.
-- Sandra --
Kommentarer
Postat av: Anonym
haha jag tittade med på den :P menar du han utländska killen som påstod sig vara typ 34?
Postat av: åsa
haha jag tittade med på den :P menar du han utländska killen som påstod sig vara typ 34?
Postat av: åsa
de va från miiig
Postat av: Sandra
japp åsa, det är han :P han är överallt!!
Trackback