Igår gjorde jag något ovanligt, jag var på dansföreställning - umeå dansskolas dansföreställning närmare bestämt.
Det kändes konstigt, jobbigt, lite obehagligt nästan - samtidigt som jag njöt. Jag älskar ju dans, jag älskar att kolla på dans, men mest av allt älskar jag ju att dansa själv. Ni anar inte hur avis jag blev på er alla, ni såg ut att ha så himla roligt. Jag kommer själv ihåg känslan, stressen, paniken mellan numrerna med väldigt snabba klädes-byten, adrenalinkicken och gemenskapen. Friheten.
Varför slutade jag dansa egentligen? Tro mig, det är en fråga jag har fått av väldigt många, men den som har ställt den flest gånger är nog jag själv. Och vet ni vad, jag har nog inte något riktigt bra svar på den frågan heller. Jag skyller på att det är för att det har blivit så konstigt nu med jobb och sånt där - men nu ska jag vara ärlig igen. Jag har inte jobbat så mycket, jag hade kunnat dansa i höst. Även om jag inte hade kunnat dansa så mycket som jag gjorde i våras så hade jag kunnat dansa.

Jag antar att det är en anledning att allt känns så himla hopplöst och ovärt nuförtiden ibland. Det känns som att saker man gör nu på dagarna inte betyder någonting, för det är så tomt utan dansen. Hur som helst, jag har nog lyckats förtränga det hela rätt bra under hösten. Det har verkligen varit den här, stuva in känslorna i ett bortglömt hörn i hjärnan och stäng in dom där. Tänker man dom inte, eller känner man dom inte - så finns dom inte. Men det gör dom, och dom kommer fram när man minst anar det. (till exempel i kylen på scandic syd)
Igår kom dom fram när jag såg alla mina vänner med sina stora leenden på läpparna dansa där på scenen - de dansade utan mig.

Ja, det var minsann en upplevelse, att för en gångs skull sitta på andra sidan, att sitta i publiken. Även om det var en bra föreställning (dock kort) så är jag säker på att den hade vart tusen gånger bättre (för mig själv) om det hade vart jag på scenen.

Men ja, life goes on antar jag, saker och ting ändras, det är bara att acceptera. Dock är vissa saker svårare att acceptera än andra.. svårare att släppa.
Nej, nästa termin blir det åtminstone 2 kurser! Punkt slut, och nu ska jag sluta vara så himla... ja, någonting.

---

Jag måste bara lägga ut lite gamla favoriter i detta inlägg. Och sakna det lite.

Superhjältar - batman for sure ;)


Modernt för Linda-Marie, kan ej beskriva med ord hur myckt jag gillade den dansen!


Gahnströms dans - WORD!


Taggade tjejer på balett-klassen, hahaha


Sist men inte minst, min och Saras fett coola hip hopish, vad händer lään? Typ 5 minuter innan lektion improviserad kanshiiii? JA


Jag märker nu att jag inte lagt upp några hip hop klipp alls nästan, illa illa illa! Men det kanske kommer någon gång, tillsvidare så får ni nöja er med dom här filmerna :)

.. Men vet ni vad? När jag ändå är igång, ni får några bilder också.





Sen måste jag bara få säga det, de två sista bilderna - jag har typ höga ben som fan! :O Röd/vit rutig klänning på den övre bilden, och sen sista bilden, längst fram längst till höger. Jag är stolt över mig själv fan ;D

Jaja, jag känner att jag har i princip dödat er med text, bilder & filmer idag, så det är väl bäst att sluta innan jag även dödar mig själv.
Ha det bäst
Peace out bitches
-- Sandra --