Ja, efter nio timmar i bilen så kom vi fram. Jag hade vældigt ont i rumpan kan jag lova. Ni skulle ha sett vissa stællningar jag hade ibland. Føtterna upp i taket och ryggen i en halvmånesvæng før att kunna se filmen och ja, gud vet hur jag såg ut. Men på ett sætt ær det rætt mysigt att åka bil också. Jag gillar mina och Petras moments vi får nær båda blir helt galna och sitter och har typ disco i baksætet..
Dock gillade jag inte våran lilla benstræckare vi hade i væsterås. Vi var nog fortfarande lite galna, sprang runt och hade oss medans vi lyssnade på Bob Marley. Jag fick den briljanta idèn att jag ska lura petra att jag ska hoppa på henne, men nær jag gør det så knuffar hon bort mig så jag trampar på hennes fot, och trampar snett. Så jag har typ stukat foten eller nåt sånt shit. Inte bekvæmt i alla fall!

Jaja, det ær såna småsaker som førgyller resan!

En annan sak som jag måste sæga ær att det luktar vældigt gott hær! Mormor ær væl lite utav ett trædgårdsfreak, så det luktar verkligen jættegott ute, før det ær blommor øverallt :) Plus att mamma min bakar bullar før tillfællet, æven det ger ju av sig en ljuvlig doft.

Och sen, bara så att alla vet - nej jag ær inte i norge, før min mormor har flyttat till Sverige, så ni vågar skicka sms, ringa osv osv.
Ni får æven inte luras av alla norksa bokstæver heller, det ær bara så att mormors dator fortfarande ær på norska..
Så var det ur værlden!
Nu tror jag vi ska fara och utforska det som hænder på samhællet.
Be back!
-- Sandra --