Jag tänkte bara ge mig själv tummen upp. En klapp på axeln. Kanske en medalj?
Så oerhört klantigt, oansvarigt, oacceptabelt!
Men sånt händer ibland, och det är tur att det är no hard feelings på scandic i alla fall.

I korta drag, mobilen ringer 07.15 idag
S - Hallå? (Föreställ er att jag måste tänka i ca 10 sek innan jag svarar för jag kom inteihåg vad man säger när man svarar i telefonen, hallå var det bästa jag fick ur mig)
J - Hej, vars är du?
S - Ehh... i sängen?
J - Har du glömt bort att du ska jobba idag?
S - Va, närdå?
J - Jaa, du skulle vart här för 17 minuter sedan..
S - VA?!!? Driveruuu?
J - Nej...
S - Jag kommer så fort jag kan!!
- KLICK -

Tio min senare satt jag i bilen på väg till Scandic.
Okej, nu hade det här kanske inte vart så farligt... OM det inte hade vart så att jag hade spenderat gårkvällen på Olles och kommit hem och var i sängen typ halv fem..
Ni kan ju gissa om jag var trött idag. Eller var, jag ÄR fortfarande TRÖTT.
Men nu när jag tänker efter, det var det värt ändå, jag hade jävligt roligt igår! :D

Sen måste jag ju också passa på att ge creds till mamma som stickat "min" fina mössa. Det är ju faktiskt OS-mössan!! Själv går hon runt en med Norges färger.. jag skulle kunna tänka mig ha båda och växla, beroende för vilka det går bra för ;D (även om OS är slut nu?)
Jajajaja, nu ska jag sluta svammla och koka lite broccoli. Vi höreZ.


-- Sandra --