Igår gjorde jag min debut i danssalen igen, efter mer än ett år utan dans!
Jag måste säga att det känns bara huuur underbart som helst. Dans är något livsnödvändigt, något jag inte kan klara mig utan. Jag förstår inte hur jag har kunnat klara mig såhär länge?

Nu har jag i alla fall styrt upp det hela, och tre klasser blir det. Inte på långa vägar lika mycket som förr, och inte på långa vägar så mycket som jag skulle vilja dansa egentligen.. Men efter ett år utan dans överhuvudtaget så har jag insett att hellre några få klasser än inga alls.

Skönt skönt skönt! Nu har jag någonting att göra i alla fall, så nu behöver jag inte sakna turkiet lika mycket ;D

Två gamla godingar.





Signing out

-- Sandra --